Låt mig presentera en av de mer perifera aktörerna i rättegångssalen: målsägandebiträdet (namnvariationerna är påfallande. Ibland ”målsägarbiträdet” eller ”notarien” efter den gamla skolan och inte att sammanblanda med protokollföraren som i regel är tingsnotarie).
Som biträdande jurist (”bitis”) på advokatbyrå är just uppdrag som målsägandebiträde vardagsmat för mig. Syftet med uppdraget framstår ibland som oklart, men det brukar sägas att om brottet rör våld mot person (typ 3-4 kap. brottsbalken) så ska biträde i regel förordnas och tillvarata brottsoffrets rätt genom att föra skadeståndstalan mot den tilltalade. Den tilltalade är inte samma sak som gärningsman, vilket för övrigt ett brottsoffer nagelfor när hen klev in i salen frågade ordföranden i målet om ”mannen där är gärningsmannen” och fick ett helt annat svar.
Som målsägandebiträde skickar man som regel in en skadeståndstalan till tingsrätten med yrkanden och grunder. Detta brukar i vart fall jag med fördel mejla in. För den ovane kanske det låter som ett stort projekt. Skadeståndstalan är ju nämligen en stämningsansökan. Vad bitisen behöver kunna är två saker: 1. läsa brottsoffermyndighetens referatsamling och 2. komma ihåg lokutionen ”jämte ränta enligt 6 § räntelagen till dess full betalning sker”.
Grunden är den åtalade brottsligheten och bevisningen är ”samma som åklagarens”. Mycket enkelt.
Och så den praktiska handläggningen, dvs. när parterna kliver in i salen och jag i regel känner svettpölarna under armarna. Man drabbas alltid av ett existentiellt sammanbrott. Vad förväntas av mig egentligen? Och svaret är: egentligen inte ett skit. Du ska kunna läsa skadeståndsyrkandet (efter muntlighetsprincipen), hålla sakframställan och sedan plädera.
Många bitisar går bet på sakframställan. Man går noga in på hur kränkande gärningen var, man tar i med superlativ för att förklara hur dåligt ens klient mådde i samband med gärningen. Saken är här att kränkningen faller ut objektivt. Man kan således kort och gott säga ”Ja, tack. Åklagaren har ju gått igenom händelseförloppet i stort. Kränkningsersättningen faller ju objektivt och jag ser inga skäl att gå in närmare på det”.
(Om man har andra yrkanden såsom sveda och värk eller inkomstförlust behöver man kanske åberopa läkarintyg. Ganska ofta saknas sådana yrkanden).
En gång – och säkerligen inte den sista – fick även jag dra skämspåsen över mig. Då hade den tilltalade medgett skadeståndet. I min sakframställan gjorde jag det lite pinsamma misstaget att börja åberopa bevisning. Domarens tålamod brast till slut och avbröt mig med ”Men snälla målsägandebiträdet, det är ju medgett!”. Det misstaget kommer jag inte göra om. Då vill man dö, men nu i efterhand är det ju inte någon som bryr sig. I samma mål hade jag dessutom glömt att rikta skadeståndet mot den tilltalades föräldrar, vilket man kan göra om den tilltalade är under 18 år (det är ju och för sig principalansvar och inte strikt ansvar för föräldern).
I ett annat mål var en fiskal ordförande i målet. Frågan kom upp om det skulle vara stängda dörrar vid uppläsningen av den tilltalades personliga förhållanden. Detta beslutas i regel och föranleder inte några som helst problem eftersom ingen av parterna har någon erinran om detta. Fiskalen blev emellertid så osäker på OSL:s tillämpning att han begärde paus i 45 minuter. Sedan fick jag höra att han smugit upp till en rådman och överlagt med honom i smyg. En kollega hade en gång ett mål där ordföranden i målet inte lät försvararen ställa frågor. Målet återförvisades och domaren blev förpassad till en tingsrätt i norra polcirkeln.
Sedan avslutas processen med målsägandebiträdets bombastiska plädering. Här förväntas följande.
En återupprepning av att kränkningsersättningen är objektiv samt ett namedroppande av Brottsoffermyndighetens referatsamling med något referatnummer. Ska man låta extra proffsig ska man avsluta med att man ”överlämnar målet där, tack”.
Man lämnar in sin kostnadsräkning och hoppas att rätten inte har några synpunkter.
I Örebro har den senaste tiden blossat upp en strid mellan fans till SK Wigör och Bollstanäs SK. Frågan om vilken klubb som är bäst har berört många, men efter en video (går sannolikt endast att se om du är vänn med upphovsmännen på facebook) som publicerades på Facebook å BSK:s vägnar föreställandes någon slags digital rimstuga, så trodde alla att Wigör var uträknade. I videon önskades bl.a. örebrosupportrarnas död medelst cancertumör. Osmakligt? Javisst. Men i idrott kan det hetta till emellanåt.
Slipspraxis har idag erhållit en annan video som läckts från den innersta kretsen i BSK. Videon synes visa att det kanske inte är så illa ställt med Wigörs vigör trots allt.
Dags att försöka baxa uppsatsen i hamn så man likt flera andra här på Slipspraxis kan börja kalla sig för jurist. Det går nämligen hem hos flickorna. För inspiration ser jag på denna filmsnutt.
Nyligen avgjordes de ryska mästerskapen i amerikansk fotboll och det var Moscow Patriots som tog hem segern, rapporterar RT. Vasily Dobryakov, en rysk coach, sammanfattar väl varför amerikansk fotboll är världens bästa sport.
“It’s growing, but should be more popular. It’s right what we need in Russia. It’s a contact sport, team sports, with good looking guys playing tough game.That’s what we’re looking for.”
Så kom äntligen mina måttsydda skinnhandskar från engelska Chester Jefferies. Måttsydd innebär att man mäter handens omkrets över handryggen och anger måttet till tillverkaren. Vill man verkligen att handen ska passa som i handsken kan man för en extra kostnad utnyttja Chester Jefferies ”Bespoke Service”, vilket innebär att man på ett papper ritar av handen och skickar med avritningen till sin beställning för en ännu mer exakt passform. Jag nöjde mig med det enklare och billigare alternativet. Läs mer ›
Dagens Darwinpris går till den grupp lärare som firade en kollegas bemärkelsedag genom att på den smala spången högst upp i bilden ”hissa” kollegan ett flertal gånger högt upp i luften. Själv satt jag och betraktade spektaklet med drypande handflator och kittlingar i ”the naughty bits” (vanlig reaktion hos män vid höjdrelaterade skräckupplevelser).
Note to all: skall man hissa mig så hissa mig helst på höjder kring 1-1,5 m.ö.h. Kollegan syntes dock vara vid gott mod även efter traumat. Men PTS lär senare komma som ett brev på posten.
För fyra år sedan började jag juristprogrammet i Örebro efter att ha spenderat tre år efter gymnasiet med att jobba, exploatera Sydostasien och förvandlas från omogen och långhårig hippie till en snaggad och lite mindre omogen hippie. Min sista termin kommer jag att spendera vid ett utländskt universitet. Min studietid vid Örebro universitet har alltså nått sitt slut. Känner på något sätt för att dela med mig av mina erfarenheter från fyra år vid Örebro universitet, den bästa tiden i mitt liv. Därför skriver jag denna text. Jag skriver den utifrån vad jag själv hade velat veta när jag skulle börja juristprogrammet. Den riktar sig alltså framförallt till er som ska börja juristprogrammet i höst eller som vill börja juristprogrammet och särskilt riktar den sig till er som ska börja i Örebro.
Antagningsbeskedet och förberedelser
Jag sökte till mitt kära Örebro och fick antagningsbeskedet i mitten av sommaren 2008. Var ganska säker på att jag skulle komma in men blev ändå glad över antagningsbeskedet. Beskedet innebar att en rad praktiska saker behövde lösas, såsom att begära tjänstledigt, hyra ut min lägenhet, hitta boende i Örebro osv. Men eftersom det nya liv som borgade inför hörnet var så tilltalande, kunde dessa förberedande vedermödor genomföras med lätthet.
Med tanke på att mina studieprestationer vid gymnasiet hade varit högst mediokra (tacka gudarna för högskoleprovet) var jag även angelägen om att hitta den bästa studieteknikboken som marknaden hade att erbjuda. Jag vet inte om det är den bästa, men jag köpte den här. Jag läste igenom den och måste säga att det var en hel del i boken som jag haft mycket nytta av. Särskilt det i boken som berörde minnes- och lästeknik samt speed reading. På juristprogrammet läser man saker hela tiden. Verkligen hela tiden. En god lästeknik kommer man med andra ord ganska långt på. Sen man i 6-årsåldern lärde sig läsa har man givetvis läst en hel del, men man har sällan lagt ner tid på att förbättra själva tekniken kring läsandet. Med lite övning förbättrade jag min lästeknik avsevärt vad gäller läshastighet, läsförståelse och ergonomi. Jag rekommenderar med andra ord att skaffa en bok om studieteknik och i vart fall medvetandegöra förbättringsområden. Vid Örebro universitet, och säkert vid alla andra universitet också, hålls i början av terminerna öppna föreläsningar i studieteknik. Kan vara värt att gå på.
Ni som har blivit antagna har säkert börja titta på kursplan och kurslitteratur och börjat fundera på att läsa i förväg. Jag tycker att ni ska vänta både med att köpa litteraturen och att börja plugga tills terminen startat. Visst, är man nyfiken kan man ju köpa några av böckerna och börja titta lite. Men att plugga hinner man med under terminen. Dumt att slösa sommaren på det.
Som nyinflyttad student tycker jag det är mycket värt att delta i nollningen. Det är ett bra sätt att avfyra sitt sociala studentliv liv och sen är det värt att ägna sig åt lite förströelse innan de intensiva studierna hunnit sätta igång. Jag själv minns nollningen som ett enda glädjerus och är verkligen glad att jag deltog i den.
Jag och min nyfunne kamrat under nollningen 2008. Missa inte nollningen.
Boende
Tybble i vinterdräkt.
När det kommer till studentboenden är Örebro, jämfört med andra studentstäder, en mycket bra stad (billigt, stort utbud och bostadsgaranti genom ÖrebroBostäder, Öbo). Jag ställde mig i Öbo:s studentboendekö i slutet av sommaren och fick boende i Brickebacken. Efter två månader i Brickebacken flyttade jag till studentkorridor i Tybble där jag bott under hela studietiden. Innan jag började plugga trodde jag aldrig att jag skulle kunna trivas i studentkorridor, men det visade sig att jag har trivts extremt bra i min korridor. Personligen tycker jag Tybble är det klart bästa studentbostadsområdet. Näst bäst är Behrn Fastigheters bostäder på Tärnvägen. Om man inte trivs med sitt studentboende är det lätt att hitta något nytt, antingen i ett annat studentområde eller i stan.
Studierna, betygen och hetsen; Hur man får AB i alla kurser
Eftersom mitt val att gå juristprogrammet var resultatet av en slump snarare än en livslång dröm var jag innan jag började inte extremt insatt i det här med betygshets, tingspoäng, betygsskalan och så vidare. Kring dessa saker blir dock snabbt varse när man börjat. Tänkte skriva lite om detta nedan, men eftersom jag vet att läsare av detta (i sann juristanda) kommer att ifrågasätta textens auktoritet, måste jag, även om det känns osvenskt, nämna att jag och de studiekamrater jag nämner nedan har lyckats mycket väl rent betygsmässigt.
Ärtsoppa, Coca-Cola och Nigel E. Simmonds. En av mina mindre glamorösa pluggstunder.
Ofta har nya studenter hört de klassiska ryktena om gömda böcker i biblioteket, extrem konkurrens, var man för sig och vassa armbågar. Enligt min mening är konkurrensen i sig en naturlig följd av att det är mycket ambitiösa människor som söker till juristprogrammet. Konkurrensens natur däremot (av ondo eller av godo) är beroende av konkurrenternas personligheter. Är man en person som inser att samarbete och trivsel leder till bättre personliga prestationer och man vågar söka sig till likasinnade personer, kommer man att uppleva en positiv konkurrens. Om man däremot är en streber som inbillar sig att ens personliga prestation är avhängig sina medmänniskors motgång, kommer man att uppleva en negativ konkurrens. Det gäller alltså att använda konkurrensen till någonting man har nytta av.
Alla vill givetvis ha så höga betyg som möjligt i alla utbildningar, så varför är det mer betygshets just inom juridiken? Den korta förklaringen till betygshetsen inom jurdiken är följande: För att få ”sitta ting” (en tvåårig tjänstgöring i tingsrätt eller förvaltningsrätt efter examen) eller för att få jobb på de stora affärsjuridiska advokatbyråerna krävs att man har goda betyg. Den långa förklaringen till betygshetsen är, liksom verkligheten, mer sammansatt. Att sitta ting eller att få jobb på en stor byrå kräver inte högsta betyg i allt och att man har högsta betyg i allt innebär inte med självklarhet att man får vilket jobb man vill. Precis som gäller för alla andra branscher är det en läskig blandning av en rad omständigheter, inklusive slumpen, som i verkligheten påverkar vilken karriär du kommer att få. Ställda mot denna läskiga osäkra verklighet blir betygen för många juriststudenter ett slags täcke att dölja sig under. För studenter med goda betyg blir täcket som en snuttefilt och för studenter med mindre goda betyg blir täcket som ett slags syndabock. Gemensamt för snuttefilten och syndabocken är att de gör att studenterna slipper lämna pluggbubblan och tänka på att utveckla andra egenskaper än att prestera på salstentamen. Betygen är alltså viktiga, förmodligen viktigare inom jurdiken än i andra områden, men det fokus som råder på betyg jämfört med andra egenskaper är enligt min mening skev.
Med det sagt är mitt råd ändå att plugga stenhårt från början. Men se till att inte plugga för att dämpa något slags pluggångest, utan gör det därför att det blir roligare om man faktiskt anstränger sig ordentligt. Gå upp på morgonen som vore det ett vanligt arbete, åk till skolan och plugga hela dagen (med lunch- och fikapauser givetvis), och åk sedan hem och var ledig och gör annat när du väl är hemma. Hur långa ”arbetstagarna” blir kan anpassas utifrån hur bra du ligger till inför en tentamen. Att spendera oräkneligt antal timmar på att läsa långa texter blir efter ett tag någonting man uppskattar.
Nästa steg är att hitta andra studenter som är villiga att plugga lika hårt som du och varva självstudierna med gruppstudier. Gruppstudier som genomförs på rätt sätt och med rätt personer är extremt effektivt. Gruppstudier är dock endast effektivt om alla har pluggat på egen hand innan och om personerna har rätt inställning. För att plugga effektivt ihop bör man alltså inte bara ha samma ambitionsnivå utan även tillse att personerna har (eller skaffar sig) en öppen och samarbetsfokuserad inställning. När alla i gruppen hunnit sätta sig in i området så se till att samla ihop frågor (seminarieuppgifter, gamla tentor, frågeböcker etc.) som ni kan nöta tillsammans. I diskussioner kring problemlösning (som ofta går ut på att man, ihärdigt men kärleksfullt, försöker argumentera emot någon annans lösning) lär man sig extremt mycket, inte bara om det rättsområde man arbetar med utan även om sig själv och hur man fungerar i en grupp. Gruppstudierna har varit helt avgörande för mina goda studieresultat och jag har genom dessa fått vänner för livet. Dessa vänner vet jag kommer att gå mycket långt i sina karriärer och därmed, utöver att vara goda vänner, även kommer att vara nyttiga kontakter.
Gruppstudier – It´s a winner!
Vid sidan av studierna
Att engagera sig i saker vid sidan av studierna har gett mig väldigt mycket. Inte bara har det gett mig bra meriter som jag kunnat få jobb på, utan även extra energi till plugget och framförallt har det varit väldigt kul. Vid det unga universitetet i Örebro är det extra kul att engagera sig i föreningar eftersom man har så goda möjligheter att påverka verksamhet, driva egna projekt och skapa nya traditioner. Så se till att engagera dig, om inte från början så i vart fall när du har blivit lite varm i kläderna och pluggat ett tag. Alla jurist- och rättsvetarstudenter måste någon gång under studietiden engagera sig i Juridiska Föreningen. Därutöver rekommenderas att engagera sig i Radio Campus och Black Jacks bara för att nämna några.
Sammanfattning
Grattis till er som kommit in på juristprogrammet och framförallt till er som ska börja vid Örebro universitet. Hoppas att texten gett er någonting. Skriv en kommentar om du vill fråga något. Tänkte återkomma vid ett senare tillfälle med ett inlägg om de bästa pluggplatserna i Örebro. Så stay tuned.
Djup orättvisa, i vilken form den nu må uppvisa sig, lär vara något som kan få alla människors blod att koka. Innan jag författar resterande text ska jag först erkänna att den orättvisa jag utsattes för nyligen givetvis bleknar inför de orättvisor som drabbar folket i Syrien och som indianerna i USA utsattes för i och med den vite mannens intåg. Icke desto mindre – levandes i Sverige, blir ju de orättvisor som man upplever stora jämfört med normaltillståndet. Läs mer ›
I Örebro har den senaste tiden blossat upp en strid mellan fans till SK Wigör och Bollstanäs SK. Frågan om vilken klubb som är bäst har berört många, men efter en 
slipspraxis 