Dagens Darwinpris går till den grupp lärare som firade en kollegas bemärkelsedag genom att på den smala spången högst upp i bilden ”hissa” kollegan ett flertal gånger högt upp i luften. Själv satt jag och betraktade spektaklet med drypande handflator och kittlingar i ”the naughty bits” (vanlig reaktion hos män vid höjdrelaterade skräckupplevelser).
Note to all: skall man hissa mig så hissa mig helst på höjder kring 1-1,5 m.ö.h. Kollegan syntes dock vara vid gott mod även efter traumat. Men PTS lär senare komma som ett brev på posten.
För fyra år sedan började jag juristprogrammet i Örebro efter att ha spenderat tre år efter gymnasiet med att jobba, exploatera Sydostasien och förvandlas från omogen och långhårig hippie till en snaggad och lite mindre omogen hippie. Min sista termin kommer jag att spendera vid ett utländskt universitet. Min studietid vid Örebro universitet har alltså nått sitt slut. Känner på något sätt för att dela med mig av mina erfarenheter från fyra år vid Örebro universitet, den bästa tiden i mitt liv. Därför skriver jag denna text. Jag skriver den utifrån vad jag själv hade velat veta när jag skulle börja juristprogrammet. Den riktar sig alltså framförallt till er som ska börja juristprogrammet i höst eller som vill börja juristprogrammet och särskilt riktar den sig till er som ska börja i Örebro.
Antagningsbeskedet och förberedelser
Jag sökte till mitt kära Örebro och fick antagningsbeskedet i mitten av sommaren 2008. Var ganska säker på att jag skulle komma in men blev ändå glad över antagningsbeskedet. Beskedet innebar att en rad praktiska saker behövde lösas, såsom att begära tjänstledigt, hyra ut min lägenhet, hitta boende i Örebro osv. Men eftersom det nya liv som borgade inför hörnet var så tilltalande, kunde dessa förberedande vedermödor genomföras med lätthet.
Med tanke på att mina studieprestationer vid gymnasiet hade varit högst mediokra (tacka gudarna för högskoleprovet) var jag även angelägen om att hitta den bästa studieteknikboken som marknaden hade att erbjuda. Jag vet inte om det är den bästa, men jag köpte den här. Jag läste igenom den och måste säga att det var en hel del i boken som jag haft mycket nytta av. Särskilt det i boken som berörde minnes- och lästeknik samt speed reading. På juristprogrammet läser man saker hela tiden. Verkligen hela tiden. En god lästeknik kommer man med andra ord ganska långt på. Sen man i 6-årsåldern lärde sig läsa har man givetvis läst en hel del, men man har sällan lagt ner tid på att förbättra själva tekniken kring läsandet. Med lite övning förbättrade jag min lästeknik avsevärt vad gäller läshastighet, läsförståelse och ergonomi. Jag rekommenderar med andra ord att skaffa en bok om studieteknik och i vart fall medvetandegöra förbättringsområden. Vid Örebro universitet, och säkert vid alla andra universitet också, hålls i början av terminerna öppna föreläsningar i studieteknik. Kan vara värt att gå på.
Ni som har blivit antagna har säkert börja titta på kursplan och kurslitteratur och börjat fundera på att läsa i förväg. Jag tycker att ni ska vänta både med att köpa litteraturen och att börja plugga tills terminen startat. Visst, är man nyfiken kan man ju köpa några av böckerna och börja titta lite. Men att plugga hinner man med under terminen. Dumt att slösa sommaren på det.
Som nyinflyttad student tycker jag det är mycket värt att delta i nollningen. Det är ett bra sätt att avfyra sitt sociala studentliv liv och sen är det värt att ägna sig åt lite förströelse innan de intensiva studierna hunnit sätta igång. Jag själv minns nollningen som ett enda glädjerus och är verkligen glad att jag deltog i den.
Jag och min nyfunne kamrat under nollningen 2008. Missa inte nollningen.
Boende
Tybble i vinterdräkt.
När det kommer till studentboenden är Örebro, jämfört med andra studentstäder, en mycket bra stad (billigt, stort utbud och bostadsgaranti genom ÖrebroBostäder, Öbo). Jag ställde mig i Öbo:s studentboendekö i slutet av sommaren och fick boende i Brickebacken. Efter två månader i Brickebacken flyttade jag till studentkorridor i Tybble där jag bott under hela studietiden. Innan jag började plugga trodde jag aldrig att jag skulle kunna trivas i studentkorridor, men det visade sig att jag har trivts extremt bra i min korridor. Personligen tycker jag Tybble är det klart bästa studentbostadsområdet. Näst bäst är Behrn Fastigheters bostäder på Tärnvägen. Om man inte trivs med sitt studentboende är det lätt att hitta något nytt, antingen i ett annat studentområde eller i stan.
Studierna, betygen och hetsen; Hur man får AB i alla kurser
Eftersom mitt val att gå juristprogrammet var resultatet av en slump snarare än en livslång dröm var jag innan jag började inte extremt insatt i det här med betygshets, tingspoäng, betygsskalan och så vidare. Kring dessa saker blir dock snabbt varse när man börjat. Tänkte skriva lite om detta nedan, men eftersom jag vet att läsare av detta (i sann juristanda) kommer att ifrågasätta textens auktoritet, måste jag, även om det känns osvenskt, nämna att jag och de studiekamrater jag nämner nedan har lyckats mycket väl rent betygsmässigt.
Ärtsoppa, Coca-Cola och Nigel E. Simmonds. En av mina mindre glamorösa pluggstunder.
Ofta har nya studenter hört de klassiska ryktena om gömda böcker i biblioteket, extrem konkurrens, var man för sig och vassa armbågar. Enligt min mening är konkurrensen i sig en naturlig följd av att det är mycket ambitiösa människor som söker till juristprogrammet. Konkurrensens natur däremot (av ondo eller av godo) är beroende av konkurrenternas personligheter. Är man en person som inser att samarbete och trivsel leder till bättre personliga prestationer och man vågar söka sig till likasinnade personer, kommer man att uppleva en positiv konkurrens. Om man däremot är en streber som inbillar sig att ens personliga prestation är avhängig sina medmänniskors motgång, kommer man att uppleva en negativ konkurrens. Det gäller alltså att använda konkurrensen till någonting man har nytta av.
Alla vill givetvis ha så höga betyg som möjligt i alla utbildningar, så varför är det mer betygshets just inom juridiken? Den korta förklaringen till betygshetsen inom jurdiken är följande: För att få ”sitta ting” (en tvåårig tjänstgöring i tingsrätt eller förvaltningsrätt efter examen) eller för att få jobb på de stora affärsjuridiska advokatbyråerna krävs att man har goda betyg. Den långa förklaringen till betygshetsen är, liksom verkligheten, mer sammansatt. Att sitta ting eller att få jobb på en stor byrå kräver inte högsta betyg i allt och att man har högsta betyg i allt innebär inte med självklarhet att man får vilket jobb man vill. Precis som gäller för alla andra branscher är det en läskig blandning av en rad omständigheter, inklusive slumpen, som i verkligheten påverkar vilken karriär du kommer att få. Ställda mot denna läskiga osäkra verklighet blir betygen för många juriststudenter ett slags täcke att dölja sig under. För studenter med goda betyg blir täcket som en snuttefilt och för studenter med mindre goda betyg blir täcket som ett slags syndabock. Gemensamt för snuttefilten och syndabocken är att de gör att studenterna slipper lämna pluggbubblan och tänka på att utveckla andra egenskaper än att prestera på salstentamen. Betygen är alltså viktiga, förmodligen viktigare inom jurdiken än i andra områden, men det fokus som råder på betyg jämfört med andra egenskaper är enligt min mening skev.
Med det sagt är mitt råd ändå att plugga stenhårt från början. Men se till att inte plugga för att dämpa något slags pluggångest, utan gör det därför att det blir roligare om man faktiskt anstränger sig ordentligt. Gå upp på morgonen som vore det ett vanligt arbete, åk till skolan och plugga hela dagen (med lunch- och fikapauser givetvis), och åk sedan hem och var ledig och gör annat när du väl är hemma. Hur långa ”arbetstagarna” blir kan anpassas utifrån hur bra du ligger till inför en tentamen. Att spendera oräkneligt antal timmar på att läsa långa texter blir efter ett tag någonting man uppskattar.
Nästa steg är att hitta andra studenter som är villiga att plugga lika hårt som du och varva självstudierna med gruppstudier. Gruppstudier som genomförs på rätt sätt och med rätt personer är extremt effektivt. Gruppstudier är dock endast effektivt om alla har pluggat på egen hand innan och om personerna har rätt inställning. För att plugga effektivt ihop bör man alltså inte bara ha samma ambitionsnivå utan även tillse att personerna har (eller skaffar sig) en öppen och samarbetsfokuserad inställning. När alla i gruppen hunnit sätta sig in i området så se till att samla ihop frågor (seminarieuppgifter, gamla tentor, frågeböcker etc.) som ni kan nöta tillsammans. I diskussioner kring problemlösning (som ofta går ut på att man, ihärdigt men kärleksfullt, försöker argumentera emot någon annans lösning) lär man sig extremt mycket, inte bara om det rättsområde man arbetar med utan även om sig själv och hur man fungerar i en grupp. Gruppstudierna har varit helt avgörande för mina goda studieresultat och jag har genom dessa fått vänner för livet. Dessa vänner vet jag kommer att gå mycket långt i sina karriärer och därmed, utöver att vara goda vänner, även kommer att vara nyttiga kontakter.
Gruppstudier – It´s a winner!
Vid sidan av studierna
Att engagera sig i saker vid sidan av studierna har gett mig väldigt mycket. Inte bara har det gett mig bra meriter som jag kunnat få jobb på, utan även extra energi till plugget och framförallt har det varit väldigt kul. Vid det unga universitetet i Örebro är det extra kul att engagera sig i föreningar eftersom man har så goda möjligheter att påverka verksamhet, driva egna projekt och skapa nya traditioner. Så se till att engagera dig, om inte från början så i vart fall när du har blivit lite varm i kläderna och pluggat ett tag. Alla jurist- och rättsvetarstudenter måste någon gång under studietiden engagera sig i Juridiska Föreningen. Därutöver rekommenderas att engagera sig i Radio Campus och Black Jacks bara för att nämna några.
Sammanfattning
Grattis till er som kommit in på juristprogrammet och framförallt till er som ska börja vid Örebro universitet. Hoppas att texten gett er någonting. Skriv en kommentar om du vill fråga något. Tänkte återkomma vid ett senare tillfälle med ett inlägg om de bästa pluggplatserna i Örebro. Så stay tuned.
Djup orättvisa, i vilken form den nu må uppvisa sig, lär vara något som kan få alla människors blod att koka. Innan jag författar resterande text ska jag först erkänna att den orättvisa jag utsattes för nyligen givetvis bleknar inför de orättvisor som drabbar folket i Syrien och som indianerna i USA utsattes för i och med den vite mannens intåg. Icke desto mindre – levandes i Sverige, blir ju de orättvisor som man upplever stora jämfört med normaltillståndet. Läs mer ›
Alla har väl sätt de många kampanjerna från Systembolaget där de försöker påvisa hur oerhört svårt det är att bedöma åldern på en ung person idag och varför man alltid bör kolla legitimation på alla törstiga kunder under 25 år. Jag antar att kampanjen syftar till att öka förståelsen hos dem som får sina leg kontrollerade trots att dessa uppnått en ålder långt utöver 20 år.
Jag minns dock själv hur jag suckade och pustade av frustration när jag som 20-åring + några månader blev ombedd att visa mina handlingar. Det kan som sagt inte vara lätt att bedöma ålder på folk, och särskilt som amerikaner till exempel ser betydligt äldre ut än jämnåriga svenskar enligt min uppfattning, liksom även mången tysk ungdom torde kunna passera för betydligt äldre än vad denna egentligen är. För att inte tala om välvuxne Nvox från denna blogg som säkerligen kunde utveckla helskägg vid 13 års ålder och blåsa Systembolaget när han var 16 år (härmed inte på något vis sagt att han gjort detta).
Syftet med detta inlägg är att ge beröm till bolaget som enligt egna uppgifter begärde legitimation i 94 % av de totalt 5600 testköp som gjordes av bolaget självt med personer som var mellan 20-24. Systembolaget i vår grannkommun Lindersberg lyckades som ett av få systembolag i 100 % av fallen kontrollera legitimationen på detta åldersspann under år 2011.
Videon ovan då, hur kommer den in i bilden? När jag plöjde igenom SVT Plays lokala nyhetsklipp för att hitta något roligt till ett annat nyhetsmedium som vi skummisar här på SP driver så kom jag över denna. Eftersom det inte gick att bädda in den direkt från SVT Play tvingades jag länka från en säkerligen mycket dubiös källa på Youtube, jag hoppas ni ursäktar, Slipspraxis har inget med denna källa att göra. Och det är klart att det är synd om barnen i videon men det här handlar mer om hur rent objektivt svårt det är att bestämma ålder på någon. Hur som helst visar det på hur svårt Systembolags-personalen måste ha det.
Tänk er att personen i videon kommer in och vill handla, jag kan säga att jag hade sålt direkt till honom. När jag jobbade på bensinmack vet jag vilka stön och stånk det uppbringade att begära leg vid cigg- och ölköp av personer som jag trodde var 17 men som visade sig vara betydligt äldre. Man vill ju inte stå där och skämma ut kunderna. När det finns 16-åringar, eller okej, nu hävdar Migrationsverket trots att personen i videon hade papper på att han var 16 år att personen är 19, men ändå – när det finns 19-åringar som ser ut som 25-30 måste det vara frestande att strunta i att begära leg och därmed riskera avsked om det görs till en vana att inte fråga.
Hatten av till Systemet för sina 94 % korrekt utförda legitimationskontroller. Det är en otrolig siffra!
Vissa saker här i Örebro är allt bra udda. Här följer några snabba exempel.
Exempel 1 – Stadsbiblioteket som hatar studenter
Om du ringer till Stadsbiblioteket i Örebro och försöker fjärrlåna den där boken som är ett måste för din PM, var beredd på att ha en bra cover-story till varför du behöver låna boken som kan dölja verkligheten att du är student och desperat behöver boken för din PM. Det senare lyssnar dom nämligen inte alls på. Tvärtom, att du är student och av den anledningen behöver boken tycks omedelbart placera dig på hemlig lista över vilka som absolut inte får fjärrlåna böcker. Så om du någonsin trott att alla får låna böcker på Sveriges skattefinansierade bibliotek så tänk om: I Örebro får alla utom studenter göra det.
Den officiella anledningen tycks vara att studenter ska vara förpassade till Universitetsbiblioteket och där få sina behov tillgodosedda. Vilket för de flesta studenter i Örebro är likställt med att det är bara att glömma att få ett bra resultat på sin PM, eftersom Universitetsbiblioteket de senaste åren tydligen har tröttnat på att vara ett bibliotek och istället hittat inspiration hos stadens fritidsgårdar när det gäller studiero, atmosfär och uppmuntran till högre studier. Att ha ett välutvecklat juridiskt bibliotek är nog inte ens med på kartan.
Sanningen är snarare att fjärrlåna är dyrt. Det tär på budgeten. Vem som helst kan ju inte kunna fjärrlåna då. Det ska vara unnat dom som verkligen behöver det….eller, öh, vänta nu?
Det hela rimmar lite illa. Kan bibliotek alltså vägra personer att låna böcker? Lustigt. Nu har inte slipspraxis grävt djupare i det, men det låter som att någon dryg mellanchef ligger bakom det hela. Troligtvis efter råd av en kommunjurist.
Lösning: Ring direkt till det bibliotek som har den bok du behöver, be dom skicka boken till Örebro Stadsbibliotek och kom sen och hämta boken där när den anländer. Du kommer visserligen få en utskällning av fyra tanter som säger att ”dom har faktiskt vissa rutiner här”. Men å andra sidan, vem bryr sig?
Exempel 2 – Kaffekartellen
Har du undrat varför kaffepriserna är vansinnigt höga på campus? Hur kan 23 cl kaffe kosta 15 kr? Hur kan en macka kosta 45? Varför är det dyrare på campus än på pressbyrån och dygnet-runt-öppna Statoil? Att det är ekonomiskt motiverat med priserna är givetvis sant – man vill ju gå med vinst – men varför startats inga konkurrerande verksamheter upp? Varför finns det inga korvvagnar utanför biblioteket eller ens en kaffevagn? Varför finns det inte ens en studentservering av kaffe? Om studenter, som inte tar ut lön, skulle börja servera kaffe skulle det kosta ungefär 3 kr per mugg. Den ni. Men trots det är ingen som gör det? Studentorganisationerna på campus kan alltså gå ihop och köpa en kaffevagn, placera den utanför biblioteket och sen hitta frivilliga att sköta den. Funkar säkert ganska smärtfritt. Varför gör ingen det?
Svaret är troligen att Universitetet inte tillåter det. Varför annars finns det inget? För att företagen som är etablerade här säger det? För att det inte finns någon vinst att göra på att sälja mackan för 35 istället för 45 eller kaffe för 10 kr istället för 15? Knappast. Rykten gör vidare gällande att Universitetet konsulterar en advokatbyrå för att balansera på gränsen mellan vad som går under lagen om offentlig upphandling och vad som kan anses vara hyra. Det tycks rimligt att tro att det pågår en hel del fuffens här. Varför kan en student, som inte tjänar några pengar alls, inte få en billig koppkaffe på campus? Ett annat elakt rykte gör gällande att Universitetet tar in en viss procent på kaffe som säljs. Ojoj. Inte undra på att man vill hålla utomstående borta då.
Lösning: Bojkotta. Rubbet. Gör det så oattraktivt för företag att vara här att ingen vill det och sen kan studenterna driva det istället. Precis som just skett med en viss rörelse här på campus. En annan lösning kan ju vara att man faktiskt pressar dom där personer med viss makt att göra något: T. ex. dom där personerna i Sobra som verkar spendera sina pengar på att hyra ett lunchrum i långhuset så att dess ledande medlemmar slipper käka sina matlådor bland dom andra studenterna.
Exempel nr 3 – Förvaringsförvirring
Vi har alla sett dom någon gång. Kanske när vi står och väntar på en föreläsning i gymnastikhuset eller av fått för oss att vi vill förbättra rådande kroppstillstånd. Slipspraxis tror att skåpen även finns i långhuset men vi har inte kollat. Skåpen, om minnet inte sviker, tillåter förvaring av dina tillgångar över dagen. För oss juridikstudenter är det hela en aning förbryllande. Vi bär våra böcker och datorer fram och tillbaka till skolan varje dag ungefär. Vad vi behöver är ju förvaring som tillåter oss att slippa göra det. D vs, vi vill ha skåp som tillåter förvaring över natten. Då skulle vi slippa dra med oss böckerna hela tiden. Gud vad skönt det hade varit.
Lösning: Klaga återigen hos någon du tror kan fixa saken. Förslagsvis lokalansvarig för universitetet.
Exempel nr 4 – Kylan
Kylan i lokalerna. Varför ska man behöva gå i underställ eller anamma det allt mer utspridda koftmodet om man vill sitta och läsa i de tysta läsesalarna eller musikhögskolan utan att frysa häcken av sig?
Lösning: Klaga hos akademiska hus. Hela tiden. De har en hemsida. Navigera dig fram till rätt ställe och börja författa klagomål.
Det här var några från oss. Har du några egna så lägg en kommentar.
